Ja det är lite kämpigt nu.. Är less på att puréa maten, tycker det är svårt att veta vad man ska äta. Är kroniskt trött. Tycker det är svårt att planera dagen eftersom man alltid måste tänka på MAT.. Ibland ångrar jag att jag gav mej in i det här.. Ja minus kilonen vill man ju ha, men som sagt, det är en jobbig period nu.

Samtidigt så vet jag ju att det är övergåeende det här, att det blir bättre sen. Har en som jag skriver med "valentina" och hon opades i slutet på April. Och det ger hopp att läsa hennes blogg, för hon gör framsteg hela tiden, så jag vet ju att även jag kommer att göra det. Så TACK "valentina" för allt positivt du skriver.

Men samtidigt som jag ångrar så ångrar jag inte (förvirrande) detta. Jag känner ju att kroppen mår bättre.. Jag sover så mycket bättre, så bra att Pelle inte kan sova ibland för jag är så tyst så han kollar att jag andas ; ).. Har lättare att gå i trappor.. Känner mej hmm smal, och det var längesen..

Det är väl nån svacka man ska ta sej igenom det här med. Men det brukar funka.

Inte så glad blogg idag.. Men det här är sånt som nog händer de flesta som ska eller har gjort en sån här op, och det ska väl skrivas om sånt me..

Ha en bra Lördag... Kram